Godmorgon

Jag har lite packångest. Har precis testat alla mina klänningar för att kunna bestämma vilken, om nån, jag ska ha med. Annars är jag riktigt nöjd med min prestation.

Jag har en ny favoritlåt med Kent. Nu är jag uppe i tre låtar som går på repeat när jag väl lyssnar på Kent. Den nyaste är "Den döda vinkeln" den påminner om bästa gänget!
 

Nu är det bara tre dagar kvar och veckan har spenderats hos Catalin i Göteborg och Mattias i Örkelljunga, herregud va kul vi har fast vi inte är speciellt många. I Örkelljunga blev det en repris på lördagen hos Catalin med massor av vin, gitarrspel, brädspel (som synkade Gustav å Catalin vann trots mycket gott motstånd!!!). Blir lite svårare att åka iväg efter såhär mysiga och roliga dagar.
Nu ska jag gå och handla inför nyår-jag ska stå för förrätten som blir ugnsgratinerad bruschetta med buffelmozarella haha fint va!

Nere på ensiffrigt

Åtta dagar kvar.
Under julen, då jag bara borde ha slappnat av, fick jag lite klarhet i hur flygresan kommer gå till. Det är inte bara att flyga så som jag är van vid, det vill säga på med väska och mig själv och av med väska och mig själv. Istället ska vi på sista mellanlandningen plocka av väskan och bära den genom immigrations och tull och sedan lägga den i ett "baggage drop" så bär någon på väskan igen. Låter inte så avancerat om det inte vore så att jag satt och såg en film i sann Bangkok Hilton anda och skrämde upp mig själv. -Tänk om någon ger mig en glasorm/ kamera med knark i "what to do". Nää det kanske inte är så troligt ändå.

Jag borde ta tag i min packning på riktigt med. Jag tror att jag har bestämt mig för att ta med en liten  rullväska som handbagage så slipper jag bära tungt. Men vad som ska med i den riktiga väskan är svårt. Ju längre tid som går desto mer hänger jag fram som jag vill ha med. Det har resulterat i en tom  resväska och högar med kläder och grejer runtomkring, jag vill inte packa ner något som jag sen måste packa ur.

I skrivandets stund, kl 8.45 på morgonen är det -2 grader i Fort Worth. Det innebär att klockan är cirka 01.45 där, mitt i natten med andra ord. Undrar om jag kommer frysa i min vårjacka. Jag vill intte åka iväg med en tjock vinterjacka! det kommer ju bli varmare ganska så snart. Enligt vår sponsor där ligger temperaturen på allt från 0- gradigt till 25 grader såhär i slutet av december. Kolla gärna in Fort Worths hemsida!

http://www.fortworth.com/

13

Vilket tågkaos vi har. Det tog mig två timmar att åka till skolan och två och en halv att komma hem igen, galet! Sista mötet med Cecilia ägde rum idag. Man tror att allt är klart och redo men icke, Var visst lite krångel med registreringar på GU så det fixade vi och kollade alla papper som jag ska ha med till Texas och fick en bunt till, Cecilia tyckte det var bäst att ha för mycket. Hon har varit en riktig klippa i hela denna lååånga processen och hjälp till med precis allt. Det var även hon som höjde vårt stipendium inte bara en utan två gånger, tack!

Just nu

Så gott folk, jag tror nedräkningen har börjat på riktigt, 13 dagar kvar och resväskan har tagit plats på golvet.

Jag vet, det har varit lite tyst här ett tag men det är bara för att jag bestämde att detta skulle vara en blogg om Texas och det har varit tyst på den fronten ett tag.
Idag har vi varit på möte om försäkringar. Vi får en försäkring från skolan gratis som verkar täcka det mesta men frågan är om vi ändå måste täcka upp med en utökad reseförsäkring eller om vi ska nöja oss med den.
Jag har också bestämt mig för att skaffa ett internationellt körkort, det kan vara bra att ha om Sara bryter benet eller så och jag måste köra henne till sjukan.

Frukost? Middag? Kvällsmat? chokladbollar är det enda jag äter just nu känns det som. Havregryn ska vara nyttigt har jag hört =)

"You have to show them that you´re really not scared"

Det händer inte så mycket på Texasfronten just nu, men tänkte köra en uppdatering i livet i övrigt. Jag har en ny träningsfavorit!! Helt otippat är det spinning puls. Jag har alltid tyckt väldigt illa om spinning antagligen eftersom jag tar ut mig för mycket i början och har svårt att veta var jag ska lägga belastningen. Spinning puls är helt annorlunda. Man har på sig ett pulsband med ett nummer som bara jag vet och framme vid instruktören finns en stor skärm med massa klockor med nummer på. Instruktören leder en genom passet genom att rekommendera zoner eller procent av din maxpuls du bör ligga på, resultatet.......skitkul!!

Taggad inför träning!

Nu är äntligen flyget bokat, ingen återvändo helt enkelt. Jag kommer flyga hem ensam eftersom Sara och hennes pojkvän kommer stanna kvar och resa runt ett par veckor. Tycker inte om att resa själv men jag brukar lösa det genom att hitta någon som ska till samma ställe och på håll agera stalker. Blir lite svårare denna gången dock för jag har två mellanlandningar i New York och London. Men vet ni, ingen fara det här, jag fixar det!

Vi har även fått lite information om vårt boende. Vi kommer dela en "one bedroom apartment" med vardagsrum, kök, sovrum och toalett och allt som vanligtvis ingår i dessa rum. Vi behöver inte ens att med handdukar och lakan-mer skor får plats i packningen med andra ord. Fast jag undrar om vi har en tv, jag tror inte det.

33 dagar kvar........

AAAAAAAJJJJJJ

En spruta i varje arm!

Tog de två sista sprutorna idag och jag har aldrig tyckt att det gjort så ont. Hon tryckte in nålen rakt in till benet istället för att vinkla den lite och bara ta i huden. I mitt huvud var det exakt så hon gjorde och ingen annan var ju med så jag kan med nästan all säkerhet säga att det var så det gick till.

Tredje gången

Jag har funderat lite på det här med Texas. Många har frågat det här ser du väl fram emot, ska det inte bli kul? och jag har fram till nu faktiskt inte sett fram emot det speciellt mycket. detta på grund av att jag helt enkelt inte har haft tid att tänka på själva resan och upplevelsen utan har hela tiden haft fullt upp med papper som ska skickas, faxas, skrivas under och så vidare.

Men helgen har, förutom jobb, varit väldigt lugn och igår fick jag tillsammans med stugjosse tid att verkligen  fundera över resan. Och vet ni vad, jag tycker det ska bli galet roligt!

Jag insåg också att jag faktiskt varit iväg långa perioder utomlands förut både för att plugga och jobba. Första gången var med Madde då vi bestämde oss för att plugga spanska i ett halvår i Benalmádena i södra Spanien. Än så länge har det varit den bästa och roligaste resan jag gjort och den jag har haft mest nytta av.

 

Fyra lärare och en del av skolans klasser

 

Några av våra lärare: Julio, Raquel, Pedro och Miguel (Bilder lånade av resedagboken.se)

Andra gången åkte jag ensam till Ronda, en bit längre in i landet, för att jobba på ett hotell. Den resan var helt annorlunda eftersom jag för det första var ensam och för det andra hade ett arbete att utföra samtidigt som jag skulle använda den spanska jag lärt mig. Det var en ganska stor omställning den gången men genom dagliga frukoststunder med en av hotellägarna filosoferade vi oss tillsammans igenom den resan. Jag har inte förrän ganska nyligen insett att den resan var bra för mig, jag lärde mig att lita på mig själv och att jag klarar av vad som helst!

Hotellet där jag jobbade

Mitt rum

 

Bilder lånade av http://www.arriadhhotel.com

Så är det då dags för den tredje långa utomlandsvistelsen. Äntligen får jag använda mig av min engelska och utveckla den. Äntligen ska jag få uppleva en rejäl kulturchock (som ambassadtanten sa) och det kommer bli galet, fantastiskt, svårt, underbart, tungt, missförstånd, häftigt. Jag tror inte jag kan förbereda mig för vad jag kommer uppleva för det är så svårt för mig att föreställa mig hur det faktiskt kommer att vara. Om 42 dagar är det dags!!!

På tåget

Sitter nu på tåget på väg hem, eller hem och hem vi kommer inte så långt då vi just nu står still någonstans med massa snö utanför fönstret på grund av signalfel. Vi åkte upp till Amerikanska ambassaden i Stockholm igår och tog klockan halv ett på natten in på det vandrarhem vi bokat. Det blev en kort visit där eftersom vi skulle till ambassaden tidigt i morse.

Vi hade fått stränga order om att inte ha med mobil, väska, kameror eller helt enkelt något som inte var nödvändigt för intervjun. Vi tog med oss en varsin väska i alla fall, en tom en med bara lite papper i. Vi ställa oss utomhus bakom en skylt tills en kvinna vinkade in oss i ett rum som liknar en flygplatskontroll. Innan vi fick komma in där var vi tvungna att visa pass, frankerat kuvert och kvitto på visumsavgiften. Sen åkte väskan och jackan igenom röntgen (heter det så?). Sen fick vi lov att gå upp till ambassaden.

Väl där så fick vi lämna in alla papper till en kvinna som buntade ihop det hon behövde och gav tillbaka resten. Vi satte oss i ett rum med massor av människor som även dem väntade på en intervju. Jag har funderat en hel del på den här intervjun, vad de kommer fråga osv. Efter en och en halv timma i väntrummet ropar de upp våra namn och en och en går vi fram till en liten lucka. Där ber de oss om våra fingeravtryck, bekräftar att Göteborgs Universitet är partner med TCU och konstaterar att det kommer bli en rejäl kulturchock. Det hela tar cirka 60 sekunder. Hallå! var är intervjun? Vad hände med den strikta attityden mot väskor och bagage (alla andra kom med massor av personliga tillbehör).

Sen var det i allafall dags att fira att visumet kommer om en vecka. Vi lunchade på ett ställe som hette Bistro Bestick och gick sedan i butiker ett tag. Jag blev sen intervjuad på centralstationen av expressen som visade sin nya app i Ipaden. Kolla imorn så kanske jag är med!
Det var det det.

Sprutor

Spruta och möte med Cecilia från International Office idag. Vi skulle bara stämma av med henne hur vi ligger till men det blev ett två timmar långt möte istället. Det känns skönt, hon tar sig verkligen tid för att se till att allt är med och att vi har koll på alla papper och mail som ska skickas.

Sedan var det dags för ytterligare en spruta. Jag har redan tagit en och har två till på tur. Sara är galet rädd för sprutor så hon var lite nervös men hon klarade det galant!! Samma med mig, kan inte säga att jag är det minsta rädd för sprutor så inget problem där. Men herregud vad dyrt det är, det tar två sekunder och dem begärde idag 650 spänn för det, kanske en liten kostnad i och för sig för att slippa hjärnhinneinflammation.

Sen var jag tvungen att  ta nya visumsfoto eftersom ambassaden inte godkände dem jag tog för någon vecka sen trots att det var i en riktig fotoaffär. Det blev tusen gånger sämre och killen som tog fotot antog att dem inte godkände det eftersom mitt huvud är så stort, tack för den!

Idag var en riktig fixardag. Jag började på skatteverket och stod otåligt och väntade utanför innan de ens hade öppnat. Väl inne finns inga kölappar utan en kvinna hoppade ifrån sina ordinarie uppgifter för att peka folk åt rätt håll allteftersom de kom in samtidigt som hon frågade dem om sitt ärende högt så att alla kunde höra.
Jag hamnade bakom ett par som skulle fixa personbevis eftersom de skulle till Thailand. De passade på att diskutera min resa också då de hörde att även jag skulle skaffa personbevis, det blev en trevlig liten pratstund och några varnande ord om att jag ska passa mig för alla hamburgare som visst finns i USA innan det äntligen blev min tur.
Sedan blev det en tur till banken, så tänkte visst även 100 andra med mig denna morgon. Fixade intyg och skulle betala visumsavgiften men behövde tydligen mitt passnummer för att verifiera att det verkligen är jag som betalt så det blev att cykla hem och hämta det och ställa mig sist i kön igen.

Nu har vi äntligen bokat visumstid också, den 16 november bär det av för en personlig intervju uppe i stockholm. Jag har funderat på det idag, jag undrar vad de ställer för frågor, vad vill de veta?

Visumsansökan

För att få ett visum längre än tre månader krävs en personlig intervju på Amerikanska ambassaden i Stockholm. Men innan man ens får komma i närheten av ambassaden är det en rad med saker som måste göras och tas med.
1) Ett kvitto som intygar att avgiften till SEVIS (Student and Exchange Visitor Information System) är betald.
2) Ett kvitto som intygar att visumsavgiften är betald.
3) Ett intyg från banken som intygar att jag har tillräckligt med pengar för att stanna 6 månader.
4) Ett foto i färg ska tas.
5) Formuläret SD-160 ska fyllas i elektroniskt
6) I-20 formuläret som skickas från TCU ska tas med
När detta är gjort kan man boka en tid och det ska vi göra imorgon. Det sägs att det är ganska lång kö för att få komma till intervju och sen tar det ju lite tid att få visumet så det är verkligen dags att fixa allt.
Vi ska även på ett möte med en ansvarig på engelska institutionen för att dubbelkolla att de kurser vi valt går att tillgodoräkna.

Berättar hur allt går i veckan.

Förberedelser

Hej alla
Förberedelserna har varit igång sen i våras då tanken var att åka till New York, Californien, Florida eller något liknande. Men vad händer! Vi är för sent ute och Texas är det som finns kvar mer eller mindre.
Men Texas är alltså dit vi ska, till Fort Worth närmre bestämt. Med ett stipendie i fickan, 15 avslag och 20 fortfarande ute i världen beger vi oss i början på januari av för en termins studier och praktik.
Massor ska fixas för att det ska gå vägen, vi är mitt uppe i visumsansökningar och kursval för tillfället och allt känns som en himla röra. Vilken tur då att jag är bra på att göra listor och att Sara är bra på att lugna ner mig ............och jag är bra på att stressa upp henne, helt i onödan oftast.

Jag ska försöka skriva från och med nu så ni kan följa hur allt går, det är faktiskt inte mer än 80 dagar kvar!